Magic Mike

Ett manligt strippdrama regisserat av Steven Soderbergh som verkar släppa minst tre filmer per år nu för tiden. I huvudrollerna ser vi Channing Tatum och Alex Pettyfer. I övriga roller ser vi bl.a Matthew McConaughey och Cody Horn.

Mike Lane (Channing Tatum) är en byggnadsarbetare i Tampa som också försörjer sig genom att strippa inför tusentals kåta tjejer på en nattklubb som heter Exquisite. Han tar lodisen Adam ”The Kid” (Alex Pettyfer) under sina vingar och visar honom hur man får tjejer på fall och ha kul. Detta är något som inte uppskattas av Adams’ äldre syster Brooke (Cody Horn) Ledda av den slemmige Dallas (Matthew McConaughey) blir det väldigt svårt för Mike att hålla sitt löfte till Brooke om att han ska ta hand om Adam.

Jag kom i kontakt med Steven Soderbergh via heist-filmen Oceans Eleven (2001) som var en mycket bra film. Sedan såg jag uppföljarna Oceans Twelve & Thirteen och då vart jag inte lika imponerad. Då rekommenderade någon att jag skulle se hans debutfilm, Sex, Lies & Videotapes (1989). Det var en riktigt bra film och en fasligt bra debut av Soderbergh, och senare såg jag hans absolut bästa film, Traffic (2000). Den som inte har sett den bör kolla in den genast! Han gjorde två riktigt bra filmer sedan med hans enorma biografi om Che Guevara, men där tar det slut.

Jag tycker inte att Soderbergh har levererat något som ens kommer i närheten av hans tidigare filmer. Jag gillar inte att han släpper så många filmer i rasande takt. Contagion (2011) imponerade inte det minsta och Haywire (2011) vill jag bara glömma. Senare när man läste om denna filmen ville jag bara spy på Soderbergh. En manlig strippfilm?! Really?! Sen att han väljer att casta träbocken Channing Tatum i huvudrollen och Alex Pettyfer. Det fick mig att tycka att Soderbergh visade dåligt omdöme. Hur mycket det än bär emot mig att säga detta, så måste jag erkänna att Soderbergh har motbevisat mig med Magic Mike.

Magic Mike ger framförallt en riktigt kul inblick i den manliga strippans värld. Filmen inleds helt fantastiskt med att Dallas förklarar reglerna för tjejerna vad man får och inte får röra vid. Med ett diaboliskt leende och en förförisk röst säger han detta: ”I think I see a lot of law-breakers in this house tonight.” En briljant start till ett mycket underhållande och tragiskt drama. Filmen ser fantastiskt fin ut. Dansscenerna är alla häftigt koreograferade och snyggt fotade av Soderbergh själv.

Tempot är rasande snabbt. Här finns ingen död minut utan filmen rör sig stadigt framåt och sitter och är fascinerad hela tiden av världen som regissören och manusförfattaren presenterar. Dialogerna har ett skönt flyt och känns naturlig. Filmen är baserad på Channing Tatums’ karriär som strippa innan han blev en skådespelare. Det förstår man verkligen när man ser Channing stå på scenen och dansa att han kan den världen och känner till jargongen.

Skådespeleriet är till en viss del riktigt, riktigt bra. Channing Tatum som jag alltid har ansett vara en riktigt tråkig skådespelare gör förvånansvärt bra ifrån sig som Mike. Han spelar rollen med självklar energi och övertygelse. Han är trovärdig i dansscenerna  och är även övertygande i scenerna utanför dansgolvet. Mycket trevlig överraskning!

Bäst är däremot Matthew McConaughey som den otroligt slemmige chefen, Dallas. Hans inledningsscen är en av hans karrärs bästa scener. Han är otroligt karismatisk och härligt diabolisk. Matthew gör en storslagen prestation och jag skulle nog gå så långt att jag säger att det här är hans livs roll.

Filmen ser alltså fantastisk ut rent visuellt och tekniskt. Fotot är makalöst fint och jag uppskattar den observerande stilen som Soderbergh har tagit sig an. Det är schysst driv i klippningen och det ger filmen en nödvändig puls. Musiken är väl kanske inte det bästa. Lite för mycket techno och sådan skit, men kommer säkert uppskattas av den kvinnliga publiken.

Magic Mike var alltså en mycket underhållande och stundtals riktigt bra film om den manliga strippvärlden. Det är visserligen ingen perfekt film. Vissa scener med Mike och Brooke kändes överflödiga i sammanhanget och kunde ha kortats ner. Annars en mycket bra film och jag antar att jag är skyldig dig en ursäkt, Soderbergh.